Jag älskar intelligenta och kunniga människor. Särskilt sådana som kan se möjligheter där andra bara ser problem, och som dessutom har förmågan att hitta lösningar som är så enkla i sin genialitet att man nästan blir förbannad över att man inte kom på dem själv. Någon som hjälper mig med IT-relaterade saker påpekade en gång en otroligt spännande sak för mig. Man skulle kunna kalla det en elegant lösning.

Förklaringen jag fick var filmen Cube. Den har jag sett. Flera gånger. En ganska bisarr historia där ett antal människor vaknar upp i en enorm konstruktion av till synes identiska rum. Varje rum har dörrar som leder till andra rum, men hela konstruktionen kan dessutom förändras. Rummen förflyttar sig. Horisontellt. Vertikalt. Och den som tror sig ha förstått hur byggnaden hänger ihop kan plötsligt upptäcka att ingenting längre befinner sig där det nyss befann sig.

Tänk dig att två personer står i ett rum. Den ena öppnar en dörr, kliver in i nästa rum och stänger dörren efter sig. Några ögonblick senare öppnar den andra personen samma dörr. Men nu är rummet tomt. Personen är försvunnen, trots att alla dörrar varit stängda och det inte tycks finnas någonstans att ta vägen.

Det är förstås inte personen som har försvunnit. Det är rummet som har flyttat sig. Man öppnar samma dörr igen, ännu en gång, men det tidigare rummet har inte bara flyttat sig. Nu har det monterats ned.

Internet är faktiskt inte helt olikt den konstruktionen. En vanlig besökare känner till en webbadress. Man skriver in adressen, öppnar dörren och kliver in i ett rum där det finns texter, bilder och kanske en och annan märklig berättelse. Var rummet rent fysiskt befinner sig är det knappast någon som funderar över. Stockholm? Helsingfors? Amsterdam? Eller någon helt annan plats på jordklotet?

Av tekniken bakom fattar jag absolut ingenting. Det är INTE mitt kompetensområde. Men jag kan i princip få vem som helst att låta som om de kan sjunga. För det som inte är mitt kompetensområde är det är en helvetes massa siffror. Bokstäver. Konstiga ord och termer. Men … nån annan kan. Tack för det!

De flesta nöjer sig med att adressen fungerar. Man öppnar samma dörr i morgon och förväntar sig att hamna i samma rum. Men det finns faktiskt ingenting som säger att dörren måste leda till samma server varje gång. Adressen kan vara densamma medan innehållet levereras från en helt annan plats.

Och det är här det börjar bli intressant.

En dag leder dörren till rum A. Nästa dag leder den till rum B. Kanske bara under några timmar, kanske under ett helt dygn. Därefter leder den tillbaka till rum A igen, utan att någon vanlig besökare ens märker att konstruktionen har förändrats.

Samma adress. Samma dörr. Ett helt annat rum.

Det påminner mig för övrigt lite om Hydran i den grekiska mytologin. Ett månghövdat monster som hade den synnerligen irriterande egenskapen att två nya huvuden växte ut varje gång någon högg av ett.

Det finns något tilltalande med den konstruktionen. Man hugger av ett huvud och upptäcker att det plötsligt finns två nya att hålla reda på. Och om man dessutom föreställer sig att huvudena kan befinna sig i olika rum, som i Cube, börjar det bli ganska besvärligt att veta vad man egentligen försöker hugga av.

Men tillbaka till internet.

Föreställ dig att någon besöker en webbplats och hittar en text som personen av någon anledning blir väldigt upprörd över. Personen antecknar adressen, läser texten och är fullständigt övertygad om vad som stod där. Kanske återkommer personen flera gånger under dagen. Kanske berättar personen till och med för andra vad som har hittats.

Sedan bestämmer sig någon för att undersöka saken. Man kontaktar leverantören som ansvarar för webbplatsens huvudserver och begär att få veta om den aktuella texten verkligen har funnits där. Leverantören undersöker sina filer, sina loggar och de uppgifter som finns tillgängliga om servern. Och beskedet blir att texten aldrig har funnits på just den servern.

Nope. Nix. Finns inte. Har aldrig funnits.

Men personen som läste texten är alldeles säker på sin sak.

Jag svär! Jag såg det! Det låg där! Jag läste det själv!

Leverantören kontrollerar igen. Samma resultat. Ingenting i den undersökta serverns filer eller tillgängliga loggar visar att texten någonsin funnits där. Leverantören kan bekräfta vad den egna servern har innehållit och levererat, men naturligtvis inte vad någon helt annan server kan ha gjort.

MEN JAG SVÄR ATT JAG SÅG DET!

Ja, det är mycket möjligt. Men vad var det egentligen du såg? Du vet vilken dörr du öppnade, men vet du vilket rum som befann sig bakom den just då? Och framför allt, är du säker på att det är samma rum som någon nu har undersökt?

Det är här liknelsen med Cube blir så fascinerande. Rummen ser likadana ut, dörrarna är identiska och den som befinner sig inne i konstruktionen har ingen anledning att misstänka att hela omgivningen kan förflytta sig. Man kan återvända genom exakt samma dörr och ändå hamna någon helt annanstans. Det rum man tidigare besökte kanske inte ens finns kvar i byggnaden.

Och det där andra rummet, som kanske bara fanns bakom dörren under en enda dag, kan sedan vara borta för alltid. Ingen vet längre var det befann sig. Ingen vet vilken server som en gång innehöll det, eller ens var man skulle börja leta efter den. Det enda besökaren egentligen känner till är adressen till dörren.

Huvudserverns leverantör kan fortfarande intyga att texten aldrig har funnits där. Loggfilerna kan ge leverantören fullständigt rätt, samtidigt som de inte säger någonting om vad som kan ha funnits i ett annat rum. Och den som faktiskt såg texten kan ha alldeles rätt i sin beskrivning av vad som visades på skärmen.

Båda kan alltså tala sanning. De talar bara inte om samma rum.

Det är skillnad på att någonting aldrig har funnits och att man letar efter det på fel plats. Och då kanske inte ens platsen som fans ensfinns kvar. Den har rört på sig.

Och kanske är det just den skillnaden som gör hela konstruktionen så underhållande. Någon står där med en adress, ett datum och en alldeles bestämd uppfattning om vad som har hänt. Någon annan står med huvudserverns loggfiler och ett besked om att det som beskrivs aldrig har funnits där. Båda pekar på samma dörr och är övertygade om att den måste leda till samma rum.

Men rummet har flyttat sig.

Kanske har det till och med försvunnit för alltid. Kanske finns det fortfarande någonstans, bakom en annan dörr, på en annan plats, i en helt annan del av konstruktionen. Eller också har det ersatts av två nya rum, precis som Hydrans avhuggna huvud ersattes av två nya.

Och någon står fortfarande kvar med handen på dörrhandtaget och skriker:

JAG SVÄR! JAG SÅG DET! DET FANNS DÄR!

Det gjorde det kanske också.

Men var? Var i hela världen finns eller fanns det där andra rummet. Som nu bytt plats flera gånger till. Nedmonterat?

Cube.